Argt blinkar den mot mig, den svarta platsmarkören. Ytan bakom markören är bara
vit, och tomt. Huvudet är lika tomt som ytan framför mig, inte ett ord eller en
mening som är värt tangentbordstryckningarna formas i mitt huvud.
Jag har satt mig ner vid datorn för att jag vill skriva.