Någon har snott mig! Det är faktiskt sant. Någon där ute har stulit min identitet. Någon där ute har tillverkat ett körkort med mina uppgifter, mitt namn och uppgett min adress för att på sätt tillskansa sig grejer.

Mitt körkort

Den, jag tror att det endast är en person, som har använt mina personuppgifter för att skaffa sig en motorcykel och kamerautrustning har använt sig av mina körkortsuppgifter. Och det är här det märkliga kommer in, jag har mitt körkort. Jag har inte blivit av med det, så på något sätt så har det kopierats för att sedan tillverkas ett falskt, troligtvis med någon annans bild. Om nu två olika butiker har "trott" på kortet så måste vara gjort på ett bra sätt.

Hur har de kommit åt uppgifterna? Ja , jag har funderat och grunnat och jag kommer faktiskt inte på så många sätt. Jag har överlämnat mitt körkort för identifikation vid leveranser till exempelvis Landvetter flygplats och Göteborgs hamn. Har någon illvillig vakt jobbat där? Ingen aning.

Vid ett tillfälle fotograferade vi av varandras körkort vid en olycka, kan det vara han? Eller har han glömt att radera bilden efter att han har skrivit sin olycksrapport och sedan fått sin telefon stulen? Frågorna är många och svaren är få. Men en sak vet jag i alla fall, jag kommer ALDRIG mer "lämna ut" mitt körkort eller låta någon få tillgång till körkortsnumret som står på raden 4b, för det är unikt för just ditt körkort och ändra vid körkortsbyte. Självklart har jag beställt ett nytt och spärrat mitt gamla.

Motorcykel, det hade varit kul

Vi har väl alla gått omkring och dömt lite om att ha en motorcykel, jag har i alla fall det, trots att jag inte har körkort för dem, ännu. Nu visar det sig att jag har gått och köpt en i alla fall. 86.000 svenska riksdaler, på kredit!

Say what!!

Det var så det uppdagades. Jag fick hem ett brev om att jag blivit kund hos en kreditgivare med en beviljad kredit på 96.000:- och "jag" har handlat för 86.000:-.

Jag ska vara ärlig, jag har varit lite slarvig. Ett par dagar innan fick jag faktiskt på Kivra ett brev i från UC att någon gjort en kreditupplysning på mig, två faktiskt, just vid det tillfället som jag kollade var jag lite upptagen och tänkte "Jag tar det sen, när jag har lite mer tid" och naturligtvis glömde jag av att kolla upp det, vilket var dumt av mig, men det kommer aldrig att hända igen.

En kamera

En snygg och bra systemkamera eller annan rolig fotoutrustning hade varit kul. Tja! Varför inte? "Jag" kan väl köpa på mig lite, 45.000:- KATCHING!
Det som jag känner är lite skrämmande och gör att jag vrider på mig lite i obehag är att köpen som gjorts har gjort i min närhet, på platser som jag faktiskt besöker och är på. Jag tänker inte hänga ut några företag men, orterna som köpen är gjorda i är i Vänersborg och Göteborg, två orter som jag faktiskt besöker och är i titt som tätt, och naturligtvis att "jag" har använt mitt körkort.

Så mycket merarbete

Det som har varit jobbigast och tagit mest tid är alla de telefonsamtal som måste göras. Eller egentligen är det all väntetid som har varit jobbig. I fredags när det här uppdagades, så började jag direkt att ringa.

• Polis
• Bank
• Försäkringsbolag
• Kreditgivare 1
• Kreditgivare 2
• Butik 1
• Butik 2
• Trafikverket
• Frugan

Jag tror det är alla... Från klockan 11.30 till kl. 18 ungefär satt jag i telefon. Jag tog till och med ledig en halvdag från jobbet så jag kunde koncentrera mig på telefonen.

När jag kom hem var det mejl och pappersarbete som stod på agendan, försäkringsbolaget behöver sitt.

Hur kan du ta det så lätt?

Den frågan har dykt upp ett par gånger. Anledning är att jag skojar om det. Typ: Det hade varit kul att veta vad för motorcykel jag har. Eller: Om man skulle ut och köra lite hoj i helgen... just det ja, det är ju inte jag som har den. Eller: Hoppas det blir fina bilder, det var ju en dyr kamera.

Sanning är att det är ju faktiskt inte Jag som har blivit av med något, förutom min identitet, det är ju faktiskt butikerna som har blivit bestulna. Visserligen är en polisanmälan upprättad, men det är ändå upp till butikerna att bevisa att det var jag som var där och handlade.
Eftersom jag har spärrat mitt personnummer, min adress och köp hos kreditgivarna så kommer butikerna inte att få ut några pengar. Och eftersom jag har polisanmält så kommer jag inte att bli betalningsskyldig. Så för min det är det ingen "skada" skedd, jag har bara en jobbig tid framför mig.

Sensmoralen

Det finns faktiskt en sensmoral i det här. Ditt körkort är en värdehandling, det visste vi redan, men att visa upp det till höger och vänster är något man ska tänka sig för att göra. Vad du en gör så låt inte någon gå i väg med ditt kort eller ta kopia av det. Om det nu är så att de "måste" ha en kopia, se då till att ditt körkortsnummer inte syns, det kommer inte jag tillåta i framtiden i alla fall. Vill de ha mig som kund eller vad det nu kan vara så är det mina villkor som gäller.