Utan tid, utan krav

Nu är det över en månad sedan jag och frugan var på Fuertuventura för att väcka liv i träningsglädjen igen.

Det första jag märkte när vi skulle gå ut på vår första morgonpromenad var att nästan ingen loggade eller tog tider på sina pass. För mig som mer eller mindre har ansett att ett ologgat pass är ett otränat pass känndes det här en aningen obekvämt och konstigt.

Första passet

Det första passet vi tog loggade jag som vanligt i Runkeeper, och på något konstigt sätt så känndes det obekvämt, som om andra tittade på mig, som om jag gjorde fel. Efter det så loggade jag inte ett enda pass till och det var en befrielse.

Jag har nog aldrig mått så bra av att träna som när jag inte lägre loggar och tar tid på min träning. Det kännssom att börja på nytt, som det var när jag bärjade springa och träna på allavar.Det bästa av allt, det har gett mig träninggläjden åter.

Hemma

Det är en sak att träna när du har all tid i världen, när det är det ända du behöver tänka på, när det är det enda du behöver att planera för.

Jag har haft svårt att få in träningen som en rutin sedan jag kom hem. Jag har viljan, lusten och glädjen, men jobb och extrem värme har gjor det lite svårt att få saker på plats.

Men det är bara att kämpa vidare.